Konferens (Oterdahlska Huset)
Oterdahlska Huset & Medicinhistoriska museet
Oterdahlska Huset byggdes som privatbostad i slutet av 1700-talet.
Huset var byggt med gult, holländskt tegel, i en stil som var vanlig vid denna tid i Göteborg.
När grosshandlare Aron Oterdahl, som ägde huset, satte sig att planera för sin hädanfärd, testamenterade han sin fastighet på Östra Hamngatan/Spannmålsgatan till Sahlgrenska Sjukvårdsinrättningen.
När det första Sahlgrenska sjukhuset, som var beläget vid Sillgatan, blev för litet, beslöt man att flytta till Oterdahlska Huset.
Stadsarkitekt Hagberg fick i uppdrag att i samråd med Pehr Dubb och styrelsemannen för Sahlgrenska sjukhuset, professor Carl Fredrik Weltzin, utforma ritningar för en om- och tillbyggnad av Oterdahlska Huset.
Byggnadsarbetarna kom igång på våren 1818. Bland annat på grund av att byggmästaren, som fått uppdraget att utföra ombyggnaden, gått i konkurs, stod det nya sjukhuset inte klart förrän 1823, alltså fem år efter byggstarten.
På bottenvåningen fanns 4 rum för barnbördsavdelningen, mottagningsrum och poliklinik. Där fanns också rum för bostad till läkare, bibliotek, förråd och ett större rum som utnyttjades för direktionens sammanträden.
På andra våningen fanns 10 stora sjuksalar, med plats för ca 80 patienter.
Marken räckte också till en trädgård och promenadplats åt konvalescenterna.
Huset fungerade som sjukhus fram till 1854, men blev sedan för litet och omodernt. Sahlgrenska sjukhuset flyttade då till det nybyggda Sociala huset. Det innebar bl a att man fick en egen sköljflotte i Vallgraven.
Oterdahlska Huset hyrdes ut för andra ändamål under att antal år, bl a hade Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning sina lokaler i huset. Där jobbade Viktor Rydberg, som lär ha haft sin bostad i den renoverade likboden på gården.
På 1890-talet flyttande Göteborgspolisen in i Oterdahlska Huset. Huset anpassades för verksamheten, och bl a tillkom ett av gårdshusen med häktningsceller.
De två tingssalarna som inreddes finns bevarade, där den stora nu fungerar som föreläsningssal ”Westrings aula”.
På sextiotalet tillkom det andra gårdshuset, också det innehållande häktningsceller.
Under polisens tid fick fasaden sitt nuvarande utseende.
Huset fungerade som polisstation ända fram till 1967, då verksamheten flyttade till det nybyggda polishuset på Skånegatan.
Under några år hyrdes huset ut till olika kommunala verksamheter. Efter ombyggnad som var klar 1984 flyttade Medicinhistoriska muséet sina samlingar till övervåningen och öppnade 1996 för allmänheten.
Bottenvåningen har sedan dess renoverats ytterligare en gång 1997/98 och där driver nu Konferensservice en del av sin verksamhet.
Där finns både möteslokaler och pausrum med möjligheter till fullservice vad det gäller förtäring, AV-utrustning samt konferenspersonal.
Under sommaren 2003 har husets innergård renoverats, asfalt har tagits bort och ersatts med gatsten. När gården grävdes ut gjordes ett flertal fynd från 1600- och 1700-talen, bl a sjöskumspipor, delar av kärl och en plomberad glasflaska med innehåll. Dessa föremål finns nu på Göteborgs Stadsmuseum för analys.
Fastighetskontoret, som äger fastigheten, har ett fortlöpande program för den fortsatta renoveringen av huset, bl a omfattande fasad, tak och gårdsport.
Källor:
Olle Ekström, MedicHus
Göteborgs stadsmuseum
Medicinhistoriska museet
"Museets nya permanenta utställning heter Eld och blod och skildrar Göteborgs medicinhistoria under 400 år. Här kan du följa några av sjukvårdens yrken och platser genom historien. Genom utställningen visas både medicinens och det svenska samhällets utveckling."
Konferensdeltagare är välkomna att besöka museet och alla anställda inom SU har gratis inträde.
Mer info hittar ni på museets egna hemsida
https://medicinhistoriska.sahlgrenska.se/