Målsättning - Rena och säkra vårdlokaler

Vårdhygien har genomfört ett projekt kring städkvalitet tillsammans med Intern service på SÄS. Ett lyckat samverkansprojekt som fått mycket uppmärksamhet.

I juni 2023 började ett utbrott av tarmbakterien Klebisella oxytoca på Södra Älvsborgs sjukhus. Bakterien trivs i avlopp och sprids genom stänk via indirekt och direkt kontaktsmitta. I samband med utbrottet fick Vårdhygien i uppdrag att starta ett projekt i syfte att testa och utvärdera kvalitetskontroll med ATP (adenosintrifosfat), en mätning som komplement till ordinarie visuell kvalitetsbedömning av städning på SÄS.

– Lokalvården har städat enligt rutin så att det blivit synligt rent men problemet med smittspridning är oftast det vi inte ser. Dagens visuella kontroller Insta 800 visar på goda resultat men kan inte visa mängden organiska föroreningar. APT- mätningen har bidragit med att ge oss en siffra på den potentiella bakteriemängd som kan bidra till smittspridning, berättar Jenny Andersson, hygiensköterska på SÄS.

Städkvaliteten testades på 6 vårdavdelningar, både på regelmässig städ och slutstäd, med hjälp av ATP. Målet var att ha en låg nivå av osynlig smuts. Resultatet av mätningen visade en stor variation där endast en avdelning uppnådde godkänt resultat efter regelmässig städ, och ingen avdelning efter slutstäd.

– Mätningen har gjort att vi kunnat identifiera ytor som är svårare att rengöra än andra, de kanske är slitna eller har en struktur som gör att de är svårstädade. Det har också lett till förståelse för att vissa ytor kan man behöva jobba mer med för att få rena. Det har blivit väldigt bra dialoger och gemensamt lärande tillsammans med lokalvårdarna när vi gjort mätningarna. Nu anmäler lokalvårdarna om de ser uppenbara risker, säger Jenny.

Andra åtgärder som gjorts i utbrottshanteringen är exempelvis en särskild tvättställsrutin, utbytesplan för WC-handikappstöd, mer desinfektion, dialog kring och utbildning av städrutiner, införande av en särskild bottenventil easycleaner i patienthandfat, utökade rörutbyten och utbyte av kranar.

– Vi har samma mål, rena och säkra vårdlokaler. Vi åtgärdar de kvalitetsbrister vi noterar i samverkan mellan vård och serviceorganisation, det är enda sättet att komma framåt, säger Jenny.

Fler utvecklingsområden

På Intern service SÄS har en handlingsplan tagits fram för att stärka kvaliteten av lokalvårdens processer och leveranser.

– I handlingsplanen har vi tagit fram prioriterade aktiviteter. Mycket handlar om förtydliganden och kommunikation. Att pedagogiskt och metodiskt gå igenom varför vi måste städa på rätt sätt. Servicearbetarna har känt sig delaktiga, och det har varit ett väldigt positivt samarbete med Vårdhygien, berättar Anne-Lie Tillbom, områdeschef intern service SÄS.

En aktivitet är förbättrad kommunikation mellan vård och serviceorganisationen. Gränsdragningen i ansvar mellan vård och lokalvård har varit otydlig för båda parter.

– Det kan handla om förståelse för vad de olika lokalvårdsprocesserna innehåller och hur dessa är samordnade, exempelvis hur beställningsrutin för slutstäd kommuniceras till vårdpersonal för att underlätta den dagliga planeringen för Intern service. Det bästa resultatet för slutstäd får vi när vården snabbt säger till att en patient ska skrivas ut, säger Anne-Lie.

Aktiviteterna har bland annat inneburit:

  • Utbildningsinsatser för servicearbetare i form av kunskapsprov
  • Säkerställd tillgång på rent städmaterial
  • Senior lokalvårdare som stöttar den dagliga driften och ansvarar för intern handledning och kompetensutveckling

Resultatet av förbättringsarbetet

Efter att åtgärder vidtagits har spridning av Klebsiella oxytoc minskat, berättar Jenny:

– Detta är ett steg på vägen. Vi kommer förmodligen aldrig bli av med bakterien då den lever i avloppsrörens biofilm, men på sjukhusövergripande nivå kan vi se att vårdrelaterade infektioner minskar över tid. Vi blir kontaktade av andra verksamheter som är väldigt intresserade av vad vi gjort.

Jenny och hennes projektgrupp har nu tagit fram en slutrapport och vill sprida metoden till andra sjukhus.

– Vi behöver förmodligen ändra rutiner för kvalitetskontroll av städning. Vi har inte råd ekonomiskt med vårdrelaterade infektioner, eller det mänskliga lidandet inräknat. En nyligen släppt rapport visar en enorm besparing där städningen spelar en stor roll, och där uppgiftsväxling till servicearbetare blir en integrerad del av patientsäkerhetsarbetet.

 

ATP-mätning städkvalitet. Jenny Andersson, hygiensköterska på SÄS.

Om projektet

Projektet är ett samarbete mellan Vårdhygien, Lokaler och service på SÄS och Intern service på Fastighet, stöd och service. Projektets slutsats är att det finns kvalitetsbrister gällande vårdlokalers renhet som inte fångas upp av ordinarie metod för kvalitetskontroll. Bristerna kan enbart åtgärdas i samverkan mellan vård- och lokalvårdsorganisation.

Om Vårdhygien

Vårdhygien ligger organisatoriskt under sjukhusets chefsläkare och är en rådgivande och stödjande enhet med uppdrag att motverka smittspridning och vårdrelaterade infektioner, alltså infektioner eller bärarskap som beror på vården. Vårdhygien handlar även om arbetsmiljö för att medarbetare ska undvika smittrisk. Vårdhygienenheterna per sjukhus samverkar också regionalt.

Uppgiftsväxling och vårdnära service  

Fastighet, stöd och service utför lokalvård enligt regionala riktlinjer och rutiner. Under 2023 och 2024 genomfördes en större uppgiftsväxling på Södra Älvsborgs sjukhus Borås i form av ett breddinförande av vårdnära service. Syftet med uppgiftsväxlingen är att frigöra tid för vårdpersonal som kan fokusera på det som är deras huvudsakliga kompetensuppgift, dvs. vård. Uppgiftsväxlingen är en arbetsfördelning där olika yrkesgrupper arbetar på toppen av sin kompetens och möjliggör bättre kvalitet och effektivitet i både vård- och servicearbetet.